Jag såg ner på graven som låg vid mina fötter, sedan blickade jag ut över den ödelagda kyrkogården vars enda ljus som lyste upp gravarna var månen. Marken glimmade av frosten som skvallrade om att vintern var nära.
Jag såg ner på gravstenen igen. Namnet på den var inristad med silver. Det brände i mina ögon när jag läste vad som stod: "Här vilar..." Mer ville jag inte läsa, för vad det än stod, var det inte sant. Graven var tom...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar