Fröken Livrädd

Det känns som om huset pratar med mig. Allt är tyst. Det enda som hörs är de knakande väggarna och golven. Jag kan inte sova. Jag gömmer mig under täcket. Livrädd.
Nu hördes det där ljudet igen. Som om någon är på väg upp för trapporna. Men det kommer ju ingen... Låste jag dörren? Jag vågar inte gå och se efter.
Mörkt och tyst. Och nu knakar det igen. Det börjar bli alldeles för varmt under täcket. Måste få luft. Snabbt av med täcket. Fy, vad kallt det blev helt plötsligt.
På  med täcket igen. Huset pratar med mig igen. Kan den inte vara tyst? Jag vill inte höra mer. Vågar inte höra mer. Livrädd...