Vad händer i mitt liv just nu?

Jag tänkte att jag ville uppdatera presentationen av mig själv en aning. Jag har nämligen ändrat inriktningar och uppfattningar i mitt liv sedan min första presentation jag skrev här.

Jag har nu hunnit fylla 29 år. Det är 7 månader kvar tills jag fyller 30. Jag kan inte riktigt påstå att jag har åldersnoja även om jag kanske har känt mig mera stressad det senaste året.

Jag har bytt inriktning på min universitetsutbildning. Jag läste kulturvetenskapsprogrammet innan. Jag bytte till Litteraturvetenskap. Jag ska sätta ihop min egna examen med en master i litteraturvetenskap är tanken. Jag har äntligen hamnat på rätt spår. Jag trivs som fisken i vattnet med litteraturvetenskap och jag riktigt känner hur passionerad jag är inför varje utmaning vi får i kurserna.

Någon gång i framtiden vill jag ge ut en bok i någon form. Sen vill jag arbeta som förläggare. Men författardrömmarna finns där.

Teater håller jag fortfarande på med. Jag har skrivit manus och ska under det kommande året regissera och skådespela i min egna komediuppsättning på Kvartersteatern i Norrköping. Det ska bli så spännande att se hur det här projektet kommer utvecklas och sedan spela upp resultatet i maj 2015. Jag har flera teatermanus på lur. Det har är så hiskeligt svårt att skriva manus men det är en utmaning jag har tagit mig an med entusiasm. Att få ihop dialog och scenhänvisningar har varit ett frustrerande arbete men åh så roligt när det lossnat och till slut blivit ett färdigt manus.

Jag hoppas att jag den kommande tiden kommer att uppdatera allt oftare härinne. Det verkar vara ett bra avslut på en annars stressig dag att låta kreativiteten flöda och låta andra människor läsa det.  

Där jag kommer ifrån

Detta är en övning som jag fick göra under en föreläsning om skrivande på den litteraturvetenskapliga grundkursen jag läser på Linköpings universitet. Uppgiften gick ut på att man i punktform skulle skriva hur man vuxit upp och var man härstammar ifrån och sedan utifrån punkterna skapa en dikt på fri vers. Resultatet kan ni läsa nedanför.

Där satt pappa, vid synthen, i sina leopardmönstrade badbyxor
och spelade finsk tango.
Vodkaflaskan stod på bordet bland alla alkoholstinkande glas.
Jag som ville ha vatten.
Fredagen kom - det var dags för Finska Föreningens dans på Mamregården.
Pappa skulle spela, mamma skulle sälja entrébiljetter.
Jag sprang runt bland finska svordomar och sisu.
På lördagen bakade mamma köttfärspiroger och friterade dem i kokosfett.
Jag sprang i skogen bakom huset och letade efter rymdstenar.
Hem kom jag med fisken som jag aldrig fångade i Fiskelösen.

Av: Nina Kaakinen Andersson

Object poem

Detta är en övning från en föreläsning i skrivande på den Litteraturvetenskapliga grundkursen jag läser på universitetet. Det är en object poem (det finns ingen svensk översättning till termen men man kan säga att det är en dikt baserad på ett specifikt objekt). I den här dikten, som jag skrev ner på ungefär 10 minuter illustrerar jag min hatkärlek till min mobiltelefon. Jag tror många i dagens samhälle känner likadant för sina smartphones.
 

Jag behövde dig för kontakt med omvärlden.
Försäljaren sa att du var bäst.
Så jag köpte dig utan protest.
Kom hem, startade dig,
såg till att du hade full batteri.
Nu kunde jag kontakta omvärlden utan problem igen.
Framför allt kunde man nå mig.
Det är ett år sen nu.
Du blev en del av mig.
När du inte finns där i handen, i fickan eller framför mig,
är du som en saknad kroppsdel

Av: Nina Kaakinen Andersson